Allemansrätten: Ridning
Du får rida fritt i naturen, eftersom ridning ingår i allemansrätten. Men med tanke på risken för markskador är det viktigt att noga välja väg och undvika mjuka marker som lätt kan skadas.

Fråga markägaren om lov när du arrangerar organiserad eller regelbunden ridning på annans mark. Du måste även anmäla samråd hos Länsstyrelsen om dina ridarrangemang kan medföra påtaglig förändring på naturmiljön, exempelvis skada på marken.
Trycket på allemansrätten när det gäller ridning är stort. Ridsporten ökar snabbt. I dag rider cirka 140 000 personer i Sverige och antalet företag som arrangerar ridning med islandshäst ökar. Det är en väldigt positiv utveckling, men risken för markskador och konflikter med markägare och besökare i friluftsområden ökar.

Välj rätt väg och tålig mark
Det finns en hel del du kan göra som ryttare för att minska risken för markskador och konflikter:
• Undvik att rida på mjuka stigar och på stigar som vanligtvis används för vandring och motionslöpning. Rid inte heller i markerade eller uppåkta skidspår.
• Undvik att rida över ömtålig mark som exempelvis ängar och hagar, lavmarker och kärrmarker.
• Var extra uppmärksam på vår och höst när det är blött och mjukt i markerna.
• Tänk på att hästens hovar kan skada granarnas rötter. Då kan det bli rotröta i trädet, så att virket förstörs.
• Det är bra att först kontakta markägaren om du tänker rida regelbundet i samma område. Det är bättre än att själv bli kontaktad av markägaren i efterhand.

Du får inte rida över tomter, eftersom de som bor i naturnära hus ska kunna känna sig ostörda. Hur stort område som ska räknas som tomt beror på omständigheterna.
Det är risken att störa som är avgörande hur nära huset du kan passera. Några regler om minsta avstånd finns inte.
Också plantering är förbjudet område. Med plantering menas i första hand gräsmattor, plantskolor, parkplanteringar och andra liknande områden. Oavsett risken för markskador är det förbjudet att rida över tomt eller plantering.

Risken för markskada avgör
Allemansrätten sträcker sig inte lika långt för dig som ryttare som för den som tar sig fram till fots i naturen. Detta beror på att ridning kan skada marken.
Du får därför inte rida på områden där det är risk för skada på marken.
Vid upprepad ridning på samma platser kan skaderisken vara så stor att du måste ha markägarens tillstånd att rida. Samma sak gäller vid ridning i större grupper i organiserade former.
Ett område med nyplanterad skog räknas inte som plantering i brottsbalkens mening, men en skogsplantering med späda plantor får ändå betraktas som ”olovlig väg” för ryttaren.

Tillåten ridning på enskild väg
Normalt är det tillåtet att rida på enskilda vägar. Men markägaren kan få rätt att sätta upp en skylt som förbjuder ridning om det orsakar stor skada på vägen.
Det är också möjligt att reglera ridning på en enskild väg med hjälp av lokala trafikföreskrifter i tätbebyggt område. Markägaren har möjlighet att kräva skadestånd om vägen skadas av regelbunden ridning eller travträning.

Lokala förbud på motionsspår och vandringsleder
Motionsspår och vandringsleder är anlagda för vandring och motion till fots. Det finns inget allmänt förbud att rida på motionsspår och vandringsleder.
Men i åtskilliga av Sveriges kommuner är ridning förbjuden i markerade motionsspår och preparerade skidspår med stöd av lokala ordningsföreskrifter. Sådana förbud är ofta skyltade med vägmärket Ridning förbjuden.
Du är själv skyldig att ta reda på vad som gäller. Information om lokala ordningsföreskrifter finns hos kommunen och polisen.

Särskilda regler i nationalparker och naturreservat
I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler som oftast inskränker allemansrätten. I allmänhet är det förbjudet att rida annat än på särskilt markerade stigar eller leder. Det kan också vara ridförbud i hela området.
Vad som gäller framgår av informationsfoldrar och av de anslagstavlor som finns uppsatta vid området. Annars får du upplysningar från kommunen eller länsstyrelsen.

Vad betyder skyltarna?
Ridstigar och ridvägar i naturen kan skyltas på flera sätt:
• påbudsmärke betyder att ridning är tillåten endast på den skyltade stigen eller vägen
• anvisningsmärke betyder rekommenderad väg. Det är inte förbjudet, men olämpligt, att rida annat än på den markerade stigen
• anvisningsmärke med rött snedstreck betyder att ridning är olämplig
• förbud mot ridning skyltas med Förbudsmärke Ridning förbjuden